Nyheter

Omdömen från deltagare och utvärdering av kurser om DUR-metoden

Omdömen från deltagare och utvärdering av kurser om DUR-metoden

Muntliga omdömen:

“Äntligen någon som gjort något åt dagens verklighet med missvisande normalårskorrigering via graddagar och energiindex! DUR-metoden är nytt spännande grep och verktyg för en mer rättvisande korrigering av energianvändning. Detta skapar möjligeter att skapa mer rättvisa affärer baserade på energieffektivisering. Förhoppningsvis innebär detta en början till slutet för EPC-kontrakt med (för kunden) felaktiga ingångsvärden. Seminariet öppnade mina ögon för nya spännande affärsmöjligheter. Mycket Nöjd!”

— Chef för energitjänster på energibolag

“Stig Lundberg är oerhört kompetent inom området energieffektivisering och hur stora energiprojekt följs upp i praktiken. Han delar gärna med sig av sina kunskaper och gör det pedagogiskt och med stor entusiasm. DUR-metoden är enkel att förstå och ger fastighetsägare ett stärkt beslutsunderlag inför investering i energieffektiviseringsåtgärder. Rekommenderas varmt!”

— Energikonsult

“Att använda dur-metoden för att jämföra energistatisk ger ett mer rättvisande resultat då jämförelsen är baserade mer på fastighetens egenskaper än på vädrets variation. Det blir som att jämföra äpplen med äpplen istället för äpplen med bananer”

— Energikonsult hos programvaruleverantör

“Det bästa med DUR-metoden är att den ger mottagaren rapporter som är lätta att ta till sig och som är förtroendeingivande. Genom att välja rätt parametrar att jobba med elimineras många felkällor som finns i befintliga metoder. Dessa rapporter skulle jag kunna stå för vid en leverans till en kund då beslut om enerigiåtgärder skall göras”

— Konsult, uppdragsansvarig fastighetsautomation

“Har inte riktigt haft tid att full utvärdera metoden än, men spontant tycker jag att metoden känns säkrare och mer anpassad efter varje unik byggnad och dess verkliga förhållanden än graddagsmetoden som vi hittills använt oss av. Den är ju också lätt att hantera och att följa upp energianvändningen med. För oss som kommer att driva projekt liknande Göteborg energi´s komfortavtal gissar jag att metoden kommer att bli användbar. Men vi har som sagt inte spikat om vi ska använda den, det är mer en känsla just nu”

— Energiingenjör-projektledare på ett energibolag

Efter seminariet lämnade deltagarna en utvärdering som gav följande resultat efter sammanställning av samtliga: 

Medelbetyg: innehåll=4,6, användbarhet=5,0, motsvarade förväntningarna=4,8,  dokumentation=4,6, längd (heldag)=4,8, lokal/service=3,8  

Gradering 1=dåligt, 5=mycket bra

VISEM föreläser på Nordbygg och EMTF-möte

VISEM föreläser om verifiering av energianvändning och DUR-metoden 12 mars på Nordbygg EcoForum och 31 jan hos Energi och Miljötekniska lokalavdelningen i Eskilstuna.

För med information om Nordbygg 12 mars (programmet ej klart) , klicka här.

För mer information om Energi och Miljötekniska lokalavdelningen i Eskilstuna 31 januari, klicka här.

Beräkningsexempel om de stora osäkerheterna med dagens metoder för verifiering av energianvändning

Beräkningsexempel:

Antag att en fastighetsägaren har genomfört energiåtgärder som ska minska energianvändningen med 20 kWh/kvm och att detta ska verifieras (följas upp) med s.k. energiprestanda enligt Svebys anvisningar (branschstandard för verifiering av energianvändning med energiprestanda). Vidare antas att beräkningarna ger samma osäkerheter som Svebys beräkningstävling (se tidigare nyhet).

Före åtgärd (projekteringsskedet) fastställs energiprestanda och två st olika personer gör beräkningarna med olika programvaror. Beräkning nr 1 ger 142 kWh/kvm och beräkning nr 2 ger 67 kWh/kvm. 

Den verkliga besparingen är 20 kWh/kvm (enligt en teknisk beräkning)

I driftskedet fastställs energiprestanda. Beräkning nr 3 ger 93 (113-20) kWh/kvm och beräkning nr 4 ger 50 (70-20) kWh/kvm.

Vad blir utfallet i en ytterlighet?

Om beräkning nr 1 används för att fastställa energiprestanda före och beräkning nr 4 efter ger detta utfallet 142-50 = 92 dvs. att energiprestandan minskat med 92 kWh/kvm eller med 65 % (142-50/142), se bild nedan.

Om beräkning nr 2 används för att fastställa energiprestanda före och beräkning nr 3 efter ger detta ger utfallet 67 - 93 = - 26 dvs. att energiprestandan ökat med 26 kWh/kvm eller med  39 % (67-93/67), se bild nedan.

En säkerhetsmarginal accepteras normalt när energiprestanda fastställs. Storleken på denna diskuteras men brukar ofta anges till minst 10 %. Detta innebär i en ytterlighet att vid uppföljning kan 20 % accepteras (-10% före och +10% efter). Detta kan motsvara ett energiprojekts hela besparing.

Slutsats

Besparingen kan ofta inte urskiljas vid verifiering med dagens metoder. Hela den tekniska och ekonomiska besparingen riskerar att "drunkna" i osäkerheterna. För en normal kommun som använder energi i storleksordningen 25-30 miljoner kr motsvarar en % ca 250 000 kr så blir blir konsekvenserna stora, speciellt om avtal tecknas som innehåller ekonomiska åtaganden kopplat till energianvändningen.